Tjaa!

Har inte bloggat på några dagar men har inte haft ork för det .. för mkt smärta.

Idag har jag gått lite på stan med Junior och Isla bara för ha lite socialträning för Ísla Pisla,hon var jätte duktigt med folk och ljud FÖRUTOM att min lilla "asfaltsbajsar" bajjade utan för PUB,även fast hon bajjade innan jag for. Finns bara ETT ORGINAL !

Imorgon hoppas jag att få tag på reumatologen och säga till läkaren att jag ORKAR inge mer ... Nu måste dom ge mig nån medicin.

För er som inte vet så fick jag diagnosen "Juvenil RA" när jag var 20 år gammal,nu 4 år senare får jag redan på att jag har fått fel diagnos.

I 4 år har jag tagit sprutor 2 ggr i veckan på min själv + andra mediciner för den sjukdomen och fått en MASSA skit för att medicinerna inte har fungerat!

Och nu när jag träffar doktorn i Västerås får jag höra att jag inte har det,att läkarna har satt en diagnos UTAN att göra en utredning. PLUS att "juvenil" betyder barn/ungdom och den diagnosen sätter man bara mellan  0-16 år och jag var 20 år när jag fick min diagnos!

Så för ungefär 2 månader sen så tog dom bort ALLA mina mediciner utan smärtstillande och jag har haft det jätte tufft. Såå MKT smärta och hur mycket tårar som helst ..

Vill bara må bra nu, jag vill ha ett VÄRDIGT liv!

Ett liv när JAG kan bestämma hur jag ska må i kroppen och inte en SJUKDOM som bestämmer.

Jag vill kunna leva som en 24 åring,blir så avundsjuk på alla som kan jobba,plugga,resa och bara LEVA livet!

 Enda sen jag har varit liten har jag gjort nånting,alltid haft en massa projekt och jag la alltid ner 110 %. Hade så mkt drömmar om vad jag ville jobba med .... men nu har jag inte så mycket val.

 Med min värk i fötter,knän och handleder så blir det mycket svårare.

   - Ta ALDRIG ett friskt liv för givet -

Ni kanske undrar hur jag klarar av 2 hundar, en terrier mix och en amstaff/pittis ?

Mina hundar är mitt allt!

Även om jag har så ont så att jag knappt kan gå så KRIGAR jag ut med dom iallafall för glädjen som dom ger mig och den glädjen som jag ser i deras ögon gör mig starkare. Det finns inget jag inte skulle göra för mina hundar.

Min sjukdom har tagit mitt liv men den kommer ALDRIG ta mina hundar. Min smärta finns varje dag men vissa dagar gör det lite mindre ont i knäna/fötterna vilket gör att det är lättare att gå.

Många kanske tycker att det är idiotiskt att ha hundar med min sjukdom och hur den är,men det skiter jag i.

Junior och Isla ger mig så mycket, ett enormt stöd när jag är lessen och dom får mig att kliva upp varje dag. Att komma ut och försöka röra mig. När jag skaffade dom så tog jag på mig ett åtagande och det kommer jag ALDRIG att bryta om jag så ska krypa ut med dom.

Min KÄRLEK till dom är så stark,det är dom som ALLTID är vid min sida.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Förra onsdan var jag och Lillan ut,var ju säkert 6 mån minst sedan vi var ut sist.

TACK underbara Boo och Mr K för att ni tog hand om hundarna * Kääärlek*

Var så laddad och hade shoppat jätte fina korsetter och hade på oss jeans och stövlar,var så snygga :)

Sen på kvällen drog vi in till stan och satte oss på Fridays för att senare mingla vidare.

Jag hade så kul,att komma ut och träffa folk PLUS att det var reuonion så man träffade mkt gamla kompisar som man inte sett på säkert 5 år.

Det var sjukt roligt, skrattade ,dansade och minglade på ..
När vi väl gick ut och rökte så ringde vi såklart grabbarna för att kolla hur det gick med våra "bäbisar" och Lillan ville veta om lilla Nasti hade bajsat,så där bland att fulla/glada partypinglor fick jag ju fråga om hon hade bajsat och jag lovar er att vi fick många blickar men vi bara garvade. Vem orkar Bry sig vad folk tycker ? Men man e ju som en liten mami .. Hahha

Alltid hundarna i våra tankar ..

Kom hem vid 4 tiden  och möttes utanför taxin är 3 SUPER glada hundar och två trötta grabbar men en MASSA kärlek. Kvällen blev verkligen KANON!

Tyvärr så började mina knän värka när vi kom upp i lägenheten och jag grät konstant från 04.30 till 11.30 då jag somnade en timme sen var det en massa tårar. Det gjorde så ont i knäna ...

Lillan & Mr K tog med sig hundarna till hundhagen på kvällen så dom fick busa av sig och sen åkte jaa och lillan på MAX för att käka. Förstår att folk kollade konstigt på mig eftersom jag hade gråtit i mer än 12 timmar i sträck så kan du ju tänka dig hur mina ögon såg ut ..

Det var smällen jag fick ta för att jag skulle gå ut!

 Förstår NI varför min sjukdom gör att jag inte kan leva som vanligt...

Men det var värt det MEN det kommer ta ett bra tag innan jag gör om det!

Saknar mig FAMILJ men snart kommer dom eftersom det blir JULFIRANDE här hemma hos oss *smile*

Mami,Papi, Johan, Peter, Moi, My Booo och sen 3 hundar på 68 kvm,kommer bli trångt men UNDERBART!

                                       Love XXOOX